En av Sveriges främsta lyriker

4 Okt
Omslag av Sara R Acedo

1990 köpte jag mitt första nummer av lyriktidskriften Den Blinde Argus som genast fick stor betydelse för mitt skrivande, och för min önskan att bli publicerad lyriker får jag väl också säga. Här fanns etablerade och oetablerade poeter sida vid sida i en uppkäftig men ändå snäll inramning. En av redaktörerna var Andreas Björsten, och även om Den Blinde Argus lades ner 1995, så lever den kvar på nätet. Och där, mina vänner, har Andreas Björsten recenserat min senaste diktsamling Samtidigt, inuti och skriver:

”En av Sveriges främsta lyriker är han utan tvekan, Mårten Melin. [Samtidigt, inuti] innehåller lyrik som borde slå många erkända lyriker ur brädet med sitt bara alltför sällsynta tilltal, som ni kan kalla för riktat till barn men som jag upplever som genomstark existentiell upplevelse. Identitetsproblem hos tonåringar, javisst, men känner inte vuxna igen sig? Svidande känslo- och kärlekstrubbel – skulle inte en vuxen känna igen sig, såvida han eller hon inte har stelnat helt?”

Ja, alltså, det här är väldigt stort för mig. Att bli tagen på vuxet allvar när man tituleras poet för barn, det är inte dåligt. När lovorden kommer från Den Blinde Argus, då gläds jag ordentligt.

Den Blinde Argus kom i femtio nummer. Jag saknar bara de fem första.

Kan läsas om och om igen

28 Sep
Omslag av Sara R Acedo

Maria Bolmehag på Biblioteksbubbel skriver så här om Samtidigt, inuti: ”Melin är mycket skicklig och träffsäker när han skriver sina dikter. De berör mycket och kan läsa om och om igen. Jag rekommenderar verkligen att läsa dikterna om igen, gärna högt också. De får en annan klang – och melodi – när de högläses. Hans diktsamlingar kan också med fördel användas som inspiration för eget skrivande.”

Fint omdöme! Jag brukar säga att det finns en inneboende kraft i poesin att uppmana till eget skrivande, och blir extra glad när jag blir bokad till skolor specifikt för att skriva dikter med eleverna.

Just nu är det dock inte diktskrivande som står i fokus härhemma, utan romanskrivande. Efter att ha skrivit första delarna i två tänkta bokserier för lågstadieläsarna (får se hur det går med det!) jobbar jag återigen på manuset om Skogsbingelskolan:

”Jag kan skjuta is”, hörde jag Cina säga.
”Skjuta is? Som Isdrottningen?”
”Mm”, sa hon. ”Precis som hon.”
Hon tittade på mig och log. Nej, det var inget varmt leende, det var jag ganska säker på.

17 428 utlån

27 Sep
Omslag: Hanna Granlund

Varje år får vi författare och illustratörer i Sverige veta hur många gånger våra böcker varit utlånade på Sveriges bibliotek året innan. (Det handlar om utlån av fysiska exemplar, lån av talböcker kommer via ALIS och övriga digitala utlån går via förlagen.) Det blir dryga kronan per utlån, åtminstone upp till ett visst belopp som jag inte vet riktigt vad det är, och om boken innehåller många illustrationer delar författare och illustratör på kronan. På Sveriges Författarfond går det att läsa mer om biblioteksersättningen.

Idag kom siffrorna för 2021 och jag kan konstatera att det är Spöksystrar som är mina stora hits på Sveriges bibliotek. Utlån av mina mellanstadieböcker har sjunkit rejält, om det sedan beror på corona, minskad läsning eller att barn läser och lyssnar mer på digitala plattformar vet jag inte, kanske är det en kombination av alla tre.

Nuförtiden har jag Särskild biblioteksersättning vilket innebär att jag får en fast summa pengar varje år, oberoende av hur många som lånar mina böcker. Men det är ändå roligt att se vilka böcker som lånas mest. Här är min tio-i-topp (alla titlar med Hanna Granlund om ej annat anges):

  1. Flickan på kyrkogården, 17 428 lån
  2. Ett spöke i klassen, 11 777 lån
  3. Spöktivolit, 11 510 lån
  4. Spökhästen, 10 946 lån
  5. Spöke på djupt vatten, 10 849 lån
  6. Det förhäxade huset, 10 718 lån
  7. Den fruktansvärda hämnden, 10 574 lån
  8. Spöke i fara, 10 491 lån
  9. Ett spöke fyller år, 9 835 lån
  10. Akta bajset! (med Hanna Albrektson), 8 224 lån

Det är alltså fråga om nio av de tio första Spöksystrarna (den tredje, Ett spöke sover över, och den elfte, Spöket går vilse, hamnar precis utanför listan). Man kan lugnt säga att det är väldig ruljans på Spöksystrar-böcker på Sveriges bibliotek: Över 122 000 lån totalt förra året. Det är fler än 330 per dag!

Om några veckor kommer det definitiva antalet boklån per författare och 200-i-topp-listan över de mest utlånade författarna och illustratörerna. Både Hanna och jag är med på den listan.

Skiten inget annat förlag ger ut

23 Sep
Omslag: Eric Thunfors

Idag kom vår trevliga brevbärare med en tidig julklapp! Rysare i juletid innehåller nio kusliga julberättelser av Kerstin Lundberg Hahn, Petrus Dahlin, Mårten Sandén, Pernilla Gesén, Tobias Söderlund, David Renklint, Katarina Genar, Madeleine Bäck – och mig:

Då landade något i öppna spisen. Glöd och aska yrde omkring. Jag flämtade till.

BTJ har redan recenserat boken, och skriver: ”Vissa av novellerna är riktigt härligt spökrysiga, och det är de som fungerar bäst. —Novellerna med någon slags moralisk tanke bakom fungerar sämre. — Eftersom de utvalda författarna i samlingen (Katarina Genar, Mårten Melin med flera) är redan utgivna barn- och ungdomsförfattare vet de flesta att fånga läsaren i det första stycket vilket ger vidare läslust.”

Jag vet inte om min novell är moralisk, men spökrysig tycker jag den är! Det är första gången jag är med i en bok utgiven av B Wahlström. Hans-Eric Hellberg fick en gång frågan varför han gav ut böcker på förlaget. ”De ger ut skiten inget annat förlag ger ut”, svarade han om jag minns saken rätt. Men det är ju länge sedan …

Nu väntar jag bara på Spöksystrar Samlingsvolym: Bok 6 till 10, så har alla årets böcker kommit. Hem till mig, åtminstone. Rysare i juletid kommer 21 oktober, men går att köpa i helgen på Bokmässan i Göteborg om du är där. Eftersom ingen bett mig komma och göra något i år sitter jag hemma och skriver istället, och det är inte dumt det heller:

På kvällen när jag ligger i sängen kramar mamma om mig.
– Läs en saga nu, Dana! säger hon sedan.
– Okej, säger jag och tar upp boken.
– Du ska se att det blir spännande. Godnatt!
Mamma stänger dörren. Jag lägger ifrån mig boken och tar fram mobilen. Jag sätter den på ljudlöst och spelar spel i en halvtimme.
Sedan gäspar jag och släcker lampan.

Det är inte bara framsidan som är kuslig!

En fullträff mitt i tonårsångest

20 Sep
Omslag: Sara R Acedo

Det verkar skrivas mindre och mindre om barn- och ungdomsböcker, både i dagspress och i bloggar. Ibland känner jag att jag arbetar i kraftig motvind. Men så är jag ute på författarbesök och får syn på en trave av nyutgåvan av Förvandlad, och får frågor av eleverna om Isdrottningen. Då förstår jag att böckerna faktiskt blir lästa.

Men lite medial uppmärksamhet, när den väl kommer, är inte fel. Barnlitteraturen blir bättre av kritik. Shora Esmailian skrev till exempel i Sydsvenskan för ett tag sedan att vänskap mellan pojkar är ovanlig i nutida svenska barnböcker. Det ska väl gå att göra något åt. Shora har för övrigt seglat upp som en barnboksrecensent av rang de senaste åren, och jag är så glad att ”min” tidning Sydsvenskan sedan några år återigen publicerar barnboksrecensioner.

Om barnböcker i allmänhet får få recensioner står det ännu värre till med diktsamlingar för barn och unga. Åtminstone om jag ser till mina egna böcker (och så många andra diktböcker än mina finns det ju inte, haha). Därför blev jag extra glad att min senaste samling dikter Samtidigt, inuti recenserats i Skånska dagbladet. Avsnittet är inte långt, därför får ni det (nästan) i sin helhet:

”Det finns dagar när en diktsamling om utanförskap och inre mörker kan vara alltför tung att kliva in i. Det finns andra, när mörkret lägger sig som en sammetslen filt runt allt som är svårt och lyfter fram det vackra i en formulering, i en känsla hur svår den än är. Mårten Melin diktsamling för unga erbjuder den där sammetsfilten till den som behöver. En fullträff mitt i tonårsångest och sökandet efter den egna melodin i omvärldens brus.”

Det var fint skrivet tycker jag. Tack till Sofia som skickade recensionen till mig.

Lite som feber

19 Sep
Omslag: Lina Neidestam

Idag släpps nyutgåvan av Jag är Love! Precis som med Förvandlad har Lina Neidestam gjort ett riktigt fint omslag. Jag såg boken för första gången förrförra veckan när jag signerade böcker på Kristianstads stadsbibliotek och idag fick jag mina egna friexemplar. Den är otroligt tjusig! Utgåvan innehåller två tidigare publicerade bonusnoveller, Mitt i prick och Hon spökade för pappa.

Nästa år är det meningen att Pixis bok ska ges ut i nyutgåva, och jag skriver just nu på en fjärde del som, om allt går som det ska, kommer 2024:

”Det har hänt en sak med mig”, sa jag till slut. ”Lite som en … sjukdom.”
”Vadå, är du sjuk?”
”Nej, det är jag väl inte. Men jag blir väldigt … varm.”
”Typ som feber?”
”Mm”, sa jag. ”Lite som feber.”
”Aha”, sa Seline och jag visste inte riktigt om jag ljugit för min bästa vän eller inte.

Bok nummer 118

15 Sep
Omslag av Hanna Granlund

Idag är utgivningsdag för Piratresan, min andra Pixibok tillsammans med Hanna Granlund. Och den första i en serie, nästa år kommer uppföljaren Rymdresan. Men, jag tror knappt någon kommer läsa den här boken förrän i december, eftersom den ingår i årets Pixiadventskalender! Det är en sjörövarhistoria med allt som där hör: svärdsfäktning, kanonskjutning och jakt på en nergrävd skatt.

Totalt har jag nu gett ut sex Pixiböcker, och jag är väldigt stolt över alla:
Om du går vilse i skogen (med Minna Melin, illustrationer av Johanna Kristiansson)
Om du går vilse på varuhuset (med Minna Melin, illustrationer av Johanna Kristiansson)
Stor och liten – om urtidsdjur och nutidsdjur (illustrationer av Lena Forsman)
Det kläckta äggets hemlighet (illustrationer av Bullas Jonas Jansson)
Jag ska bara … (illustrationer av Hanna Granlund)
Piratresan (illustrationer av Hanna Granlund)

Hanna har gjort riktigt fartfyllda bilder i Piratresan, titta bara på det fina omslaget!

Kalendern är illustrerad av Emma Göthner

En brilliant historia

12 Sep
Omslag av Stina Hjelm

Agneta Warheim. kallar Soprummet (Läskiga huset 5) en ”brilliant historia om vampyrer i vardagsverkligheten”. Hon fortsätter: ”I denna enkla, lättlästa berättelse byggs det snabbt upp en spänning där handlingen framför allt utspelas i det mörka soprummet. — En riktigt spännande och bra bok för nybörjarläsaren med härliga bilder. Soprummet kan läsas fristående, men tillsammans skapar berättelserna i serien om det läskiga huset en helhet. Kanske ett hus som man skulle vilja flytta in i… eller inte.”

Det var verkligen en kanonrecension, Agneta ger också boken högsta betyg. Så roligt att även bilderna uppmärksammas, de är riktigt kusliga. I höst kommer Hissen, då blir det spökigt värre …

Stora, starka, härliga och svåra

5 Sep
Omslag: Sara R Acedo

Paula på Prickiga Paula och böckerna gillar min nya diktsamling:

”Samtidigt inuti av Mårten Melin är en av de snyggaste böckerna någonsin. Både utsida och insida. Insidan har ett skrivmaskinstypsnitt och innehåller poesi. Dikter om känslor stora, starka, härliga och svåra. Du som har mellanstadiebarn i din närhet se till så att Samtidigt inuti finns inom räckhåll [—]. Särskilt om du har någon i din närhet som behöver lite extra hjälp att sätta ord på sådant som känns.”

Riktigt roligt att läsa, och fint att också Sara R Acedos omslag uppmärksammas. Ute är också intervjun med mig om Spöksystrar som Gunilla Kindstrand gjorde under inspirationsdagen inför Läslovet. Vill du bara se mig är det kring 34-minutersstrecket, men titta på alltihopa, vetja. Magnus Nordin, Jessica Schiefauer och Johan Unenge är några av de andra medverkande. Fast bara jag sitter i strålande solsken i norra Jylland!

Den nya spökhistorien jag skrev om nyligen är antagen på Nypon och kommer i januari. Den som gillade Inte ens döden och Flickan på bryggan gillar nog den här också:

Jag tittade upp en sista gång mot klippan. För ett kort ögonblick tyckte jag att det stod någon där. Men det var nog bara inbillning, för när jag blinkat bort lite vatten från ögat såg jag ingen.
Jag simmade efter Isak. Vad tänkte han göra?

Det skrivs, det skrivs!

29 Aug
Omslag av Niklas Lindblad

Helt plötsligt håller jag på att skriva på något helt annat än jag hade tänkt mig. Så är det ibland. Och det gör inget!

Plötsligt tog en man tag i mig och föste mig framåt mot en av de mindre båtarna. Vad tänkte han göra?
– Här är en till! ropade han.
Först ville jag bara komma loss. Men mannen höll ett stadigt grepp om mina axlar.
– Du behöver inte vara rädd, sa han. Den här båten för dig i säkerhet.
Det var vad han trodde.

Kanske blir det här till något, kanske inte. Kanske blir det något som läses, analyseras, hjälper någon att bättre förstå skriven text. Då behövs förstås en bra lärare. Som här, där före detta läsambassadör Anne-Marie Körling använder min bok Inte ens döden i att vägleda läsning:
”Jag är alltid tacksam för författarens texter och jag ser det som min möjlighet att undervisa i samspel med författaren. Det handlar om en mycket varsam pedagogik. Inte en mall av frågor. Utan en möjlighet att gå fram och tillbaka i texten många gånger. Innan eleverna är bekanta med formen kan jag åskådliggöra hur jag resonerar och därmed bjuda in eleverna i vårt sätt att tänka om det vi läser.”

Det är en ära när ens text används i sådana här fall.