Trasig

Hegas, 2011
Nypon förlag, 2022 (endast digitalt)
Omslag av Eva Lindeberg

Det här är en lättläst ungdomsroman om Max, Elin och Ida som går på gymnasiet.

”Detta är en spännande och lättläst berättelse på ett enkelt talspråk, och det intressanta är att det mesta av oron för den eventuella graviditeten egentligen utspelas inom den unga manliga huvudpersonen. Av det skälet torde den kunna bli tillräckligt lockande för ungdomar i behov av lättillgängliga texter. Även om formen är enkel är innehållet av existentiell betydelse för de flesta tonåringar.”
Britta Broberg i BTJ-häftet 19/2011

Ett litet smakprov ur boken:

Jag klär på mig.
Ida sitter kvar.
Hon tittar på mig.
Jag ser henne snabbt i ögonen. De ser ensamma ut. De lyser ensamhet.
Och jag tänker att det där måste jag skriva ner. Hennes ögon lyser ensamhet. Det låter bra. Som en dikt.
Jag skriver rätt mycket dikter.
– Kan vi inte fortsätta ses ändå? frågar hon.
– Det går inte, svarar jag.
– På grund av den där lilla punktjejen? fräser hon.
– Ja, säger jag. På grund av den lilla punktjejen.
Elin.

Jag går mot ytterdörren. Sätter mig och snörar kängorna. Det tar flera minuter. Arton hål. Ida kommer efter mig. Hon har tagit på sig trosorna. Annars har hon inget på sig. Hon är helt perfekt.
– Kan du inte stanna lite till? frågar hon.
Jag säger inget.
– Det finns öl i kylen.
Jag reser mig upp.
– Hej då Ida, säger jag och öppnar dörren.
Man måste stänga den inom trettio sekunder. Annars går larmet.
– Jamen stick då! skriker hon. Jag hör av mig när barnet kommer!