Susanne och den lilla grisen

Eriksson & Lindgren, 2004
Illustrerad av Emma Adbåge

Det här är min första kapitelbok. Den ingick i förlagets serie med lättlästa böcker för unga läsare. Bokens berättare Susanne bestämmer sig för att bli vegetarian.

Ursula Wilhsson Palmér skrev så här om boken i BTJ-häftet 15/2004:
”Texten i kapitelboken är tänkvärd och handlar om sånt som för många barn är stora frågeställningar. Men också omgivningens attityder och hur man tacklar de olika åsikterna beskrivs här lugnt och sansat. Det gör att ämnet inte känns tungt och moraliserande för de unga läsarna. Illustrationerna är mycket humoristiskt utförda tuschteckningar med ett härligt naivt uttryck som kompletterar texten väl. En trevlig kapitelbok för barn mellan 7 och 10 år.

Här är ett smakprov ur boken:

En morgon i skolan hade vi geografi. Vår lärare Peter pratade om Thailand. Thailand ligger i Asien, typ hur långt bort som helst. Och där äter de hundar, sa Peter.
”Fy vad äckligt!” sa Elisabet högt.
”Skitäckligt”, sa jag, lite tystare. Fast Peter hörde tydligen i alla fall, för han tittade strängt på mig. Sådär får man inte säga i skolan. Fast jag tyckte verkligen det var skitäckligt.
”Äh, vadå”, sa Lina. ”Det är väl inte mer konstigt än att vi i Sverige äter grisar och kossor. En del av oss i alla fall.”
Det där sista la Lina till eftersom hon själv inte äter grisar och kor. Hon är vegetarian och äter inte kött. Hon har en massa knappar på jackan där det står ”Låt djuren leva”, ”Stoppa djurförsök” och så. Hon är den enda i klassen som är vegetarian.
”Det är ju inte alls samma sak!” sa jag.
”Vad är det för skillnad då, Susanne?” frågade Peter och tittade på mig.
”Det är väl jätteskillnad”, sa jag. ”Tänk om någon skulle äta upp min hund, det vore ju rena mordet!”
”Precis som man mördar en massa grisar och kossor”, sa Lina. Hon blängde på Elisabet, eftersom hon visste att Elisabets pappa föder upp grisar.
”Hundar är faktiskt sällskapsdjur. Man har ju inte en gris i sängen, precis”, sa jag.
Det var ganska många som skrattade. Men Elisabet tittade bara surt på Lina.

Boken går att köpa genom mig. Mejla marten+martenmelin.se (byt ut plusset mot ett snabel-a) för mer information! Eller låna på biblioteket.

%d bloggare gillar detta: