Ett skepp kommer lastat

7 Maj

IMG_7711Idag kom en låda full med pirater! Eller i alla fall full med andra boken om Jolly Anne, I kung Kaans klor. Toppenfint illustrerad av Johanna Kristiansson, och en av Hippos två sista böcker vilket är sorgligt.

En annan piratrelaterad sak som hände idag var att jag skickade iväg det påskrivna kontraktet för tredje Jolly Anne-boken till Lilla Piratförlaget! Den kommer att heta Kapten Blacks hemlighet och blir ett riktigt skattsökaräventyr. Utgivning blir nästa sommar och då kommer Johanna att illustrera i färg!

IMG_7712Det blir min fjärde bok på Lilla Piratförlaget, efter Husets hjärta, Akta bajset! och Gravens gåta. Och nionde boken som jag och Johanna gör tillsammans, efter fem böcker om Vanja och Livia (på Nypon) och två pixiböcker (på BonnierCarlsen). Och så Kapten Kidds skattkarta förstås. Visst passar de två böckerna fint tillsammans?

 

Underfundig och rolig

4 Maj

Akta_bajset_C1Martina Montelius skriver om Akta bajset! i Expressen idag:
”Beträffande Mårten Melins och Hanna Albrektsons ”Akta bajset!”, avsedd för de allra minsta, har jag en fråga: varför? Budskapet i boken är ingalunda att vi ska visa bajset aktning, eller akta oss för att göra det illa. I stället är verkets credo att bajset är något vi bör akta oss för. Visst kan jag förstå att det finns en tid och plats för allt, men jag är osäker på att beröringsskräck inför spillning är rätt känsla att inducera i vårt uppväxande släkte. Jag skulle snarare uppmuntra välavvägd nyfikenhet. Med det sagt uppskattar jag det rika prisma av bajsvariationer illustrationerna bjuder på. Alla kan bajsa, och antropocentrism hör således inte hemma i konstnärliga uttryck kring stjärtpastejernas artrika fauna.”

Jag tycker kanske att Martina hakat upp sig för mycket på titeln, tvärtom tycker jag boken verkligen handlar om nyfikenhet på olika sorters bajs. Och det brukar inte vara så roligt att trampa i en hundskit …

Då var det roligare att läsa Bibliotekssatsningens inlägg om boken på Instagram: ””AKTA BAJSET!” är humor i pekboksformat. Mårten Melin har tillsammans med Hanna Albrektson skapat denna lilla pärla. Man kan lugnt säga att det är en sparsmakad text. De enda orden som förekommer i boken är utropet ”Akta bajset!”. Bilderna är i sin tur mycket uttrycksfulla. — En underfundig och rolig bok, särskilt för de yngsta.🧡 Underbar!”

Sydsvenskan tipsade också om boken igår och beskrev den som en ”underhållande bilderbok för de allra minsta om djurs olika fekalier”. Ja, det räcker väl gott så?

 

 

 

En låda affischer

28 Apr

ss_affischenIdag hämtade jag hem en stor kartong med Spöksystrar-affischer! Meningen är att de ska gå att beställa från Rabén & Sjögren i höst när Spökhästen kommer, men springer du på mig kan du snällt fråga om du kan få en … Riktigt fin är den, med tryck på båda sidorna.

Och apropå Spöksystrar har jag idag gått igenom min redaktör Sofias kommentarer på bok 11 och 12. Inga stora ändringar alls, mest bara att godkänna Sofias kloka förslag för att texten ska flyta ännu bättre. Böckerna heter Spöket går vilse och Spökljuset, och när den senare kommer hösten 2021 fyller Spöksystrarna 5 år. Galet!

 

Dunder och brak i Huddinge

24 Apr

onstageIgår la jag ut följande text på Facebook och Instagram apropå Författarförbundets kampanj Rusta biblioteket:

LP-skivorna i snurrstället på barnavdelningen som jag satt på plats och lyssnade på (Stig Järrel berättar om spöket på Canterville, en klassiker), seriealbumen som man inte fick låna för många av (det var inte riktiga böcker!), Dunder och brak som på nåder fick stå på hyllorna (det var B. Wahlströms ju!), Elvisskivan vi hittade i källaren som vi lånade hem och spelade av (On Stage, en av hans bästa), vuxenavdelningen där jag inte riktigt visste om jag fick vara eller inte, återbesöket för några år sedan då bibliotekarien frågade: ”Är det inte du som är Mårten Melin?” Jo, det är det, och jag hade inte blivit författare om det inte vore för Huddinge huvudbibliotek där jag hängde så ofta. (Bilden lånad från bibblans webbsida.)
#världsbokdagen #rustabiblioteken
Om kampanjen: Sedan 3 mars driver Sveriges Författarförbund bibliotekskampanjen Rusta biblioteken. Sedan 1995 har mer än en fjärdedel av landets folkbibliotek och filialer försvunnit och nedläggningen fortsätter i oförminskad takt.

Dalbrogatan … Dalbrogatan …

23 Apr

gravensgata_C1Den 14 oktober kommer uppföljaren till fjolårets Husets hjärta. Här är omslaget till Gravens gåta, av Mattias Olsson förstås. Rött var den extra färgen i den annars svartvita Husets hjärta, här blir det som synes grönt istället. Berättelsen är kanske inte lika läskig som sin föregångare, utan mer mystisk. Men av det jag sett av Mattias bilder hittills blir den minst lika fin!

Med skakiga fingrar tryckte jag på den gröna svarssymbolen och förde telefonen till örat.
”Ha-hallå …?”
Det var tyst, och jag tänkte att det är någon som skojar, som försöker skrämma mig, och jag erkände att det i så fall lyckades riktigt bra.
Helst av allt ville jag bara kasta mobilen så långt jag kunde. Och sedan springa hem. Men så hördes ett brus, ett svagt brus som om den som ringde befann sig någonstans långt, långt borta. Och där kom en röst, en flickas röst, så svag att jag tryckte örat hårt mot mobilen för att uppfatta vad hon sa.
Det var samma ord, om och om igen.
”Dalbrogatan … Dalbrogatan …”
Och så bröts samtalet.

Lilla Piratförlaget ger ut.

Åk 5 har läst Mårten Melin-böcker

22 Apr

ak5harlastIgår var jag på Nyvångsskolan i Löddeköpinge och oj, vad de hade läst mina böcker. Se så fint eleverna redovisat också genom att sätta upp omslagen i korridoren där alla på skolan kan se dem! Det var tre riktigt trevliga besök där eleverna var förberedda, hade läst mycket samt skrivit frågor i förväg. Jag har sagt det förr: Författarbesöken blir så mycket bättre när de är förberedda på det här sättet. Ett par timmar efter besöket var jag redan bokad för ett återbesök våren 2021 …

9789178038756För andra gången ska jag ha med en bok i pixiadventskalendern, senast det hände var 2016. Den här gången har Lisa Moroni gjort det stämningsfulla omslaget. Boken är Det kläckta äggets hemlighet (en av de bästa titlarna jag kläckt, haha) som jag gjort med pixifavoriten Bullas Jonas Jansson. Förstora omslaget genom att klicka på det och leta efter våra namn!

Det är fantastiskt att få arbeta med skickliga illustratörer, en av de roligaste sakerna med att vara författare. Nya illustratörer för mig är i år förutom Bullas Jonas även Lina Neidestam (Spöksomrar), Hanna Albrektson (Akta bajset!) och Stina Hjelm (Läskiga huset-serien). Jag är så stolt över att få arbeta med dem allihop!

Spöksystrar-affischen

17 Apr

Detta bildspel kräver JavaScript.

Sofia Bengtsson på Rabén & Sjögren har tagit fram en jättefin affisch med spöksystrarna. Den är i A2-format och det är tryck på båda sidorna. Motiven finns även att ladda ner här (scrolla ner tills du kommer till Spöksystrar – där finns också lärarhandledningar och två läsbingo). Så himla snyggt! Affischen kommer jag lugnt dela ut på alla skolbibliotek jag kommer till den närmsta tiden! De flesta exemplaren är vikta – det blir lättare att skicka ut den då – men jag har även lagt vantarna på några få ovikta exemplar …

Oj, nu inser jag att jag har bloggat varje dag hittills den här veckan! Men har man sådana här roliga nyheter så vill jag ju berätta! Jag har också skrivit i veckan, bland annat det här:

Jag mindes en bok jag läst när jag var liten, om olika väsen, troll och så. En av varelserna i boken var skogsrået. Hon var vacker men hade en rygg som såg ut som en rutten trädstam. Hon bodde i skogen och lockade män till sig. Men höll man sig väl med henne kunde hon hjälpa en på olika sätt. Riktigt hur visste jag inte.
Men det var ju sagor. Sådana varelser fanns inte på riktigt.
Det var i alla fall vad jag trott.
Nu var jag inte så säker.

Finess och ett starkt barnperspektiv

16 Apr

Akta_bajset_C1På Instagram går det att hitta många boktips och recensioner. Ibland blir det lite korthugget men Barnboksfamiljen skriver utförligt och initierat. De har läst mina två senaste böcker och gett båda 4 av 5 i betyg:
”Akta bajset” kan vid en första snabb genombläddring verka vara en enfaldig bok då det enbart är titelns två ord som upprepas gång på gång. Men när du verkligen sätter dig med ett yngre barn och tar dig tid att verkligen uppleva boken – ja då upptäcker man en rolig bok som skapar samtal med barnet. Berättelsen har en sån finess och ett starkt barnperspektiv. — Utifrån ett normperspektiv så får vi möta en mångfald av människor när det kommer till exempelvis hudfärg, ålder, kroppsstorlek, bra! Barnet i boken är heller inte könat. Detta är verkligen en bok att upptäcka tillsammans med barn. Samtala, fundera och SKRATTA tillsammans! Stor tumme upp!”

spokeifara_C1”Vi har läst den nionde boken i serien ”Spöksystrar” som handlar om Nila och hennes käraste vän Maj – som också råkar vara ett spöke. Serien som ofta har ett relationellt fokus med lite lagom mysryslig spökstämning till (min mellersta är lättskrämd men gillar fortfarande Spöksystrar). — Jag högläste boken för I (6,5 år) och A (9,5 år) och bägge två ville fortsätta lyssna till slutet. A börjar dock bli lite för stor för berättelserna och var därför inte särskilt begeistrad – men ville ändå lyssna, så på något vis borde ju även han ha uppskattat berättelsen precis som lillasyster.”

IMG_7577Och så skrev jag om ett fint minne till Lunds stadsbiblioteks 50-årsjubileum. Ett jubileum som kom av sig i dessa corona-tider, men vid ett besök på bibblan hittade jag det uppsatt på en skärm. Jag baserade min text på ett blogginlägg som du hittar här. Så här lyder den uppsatta texten:

I den norska filmen Elling lägger huvudpersonen sina dikter i mataffärens pastapaket. I hemlighet, alltså. En ej namngiven reporter på tidningen Lundagård såg också den där filmen. Och sedan hände det här:
”Det trillade ut någonting ur en tidskrift för ung litteratur på biblioteket häromdagen. Omslaget på den lilla skriften ser ni här intill: ”Hej. Den här är till dej.” – Till mig, bara till mig, tänker jag? Ja, då är det väl bara att läsa.”
Artikeln i Lundagård är från 2003, och det måste väl varit Ponton som var tidskriften för ung litteratur? Det var i alla fall 2003 som även jag hittade ett exemplar av det lilla häftet – också här på stadsbibblan i Lund, fast i en bok av Per Nilsson. En sådan riktigt cool idé! Jag har kvar den lilla volymen, handgjord, klistrad och sydd, och med dikterna skrivna på maskin. Det verkar vara samma dikter i Lundagårds exemplar, och de är inte alls dumma:
Det är lätt som lättmjölk
att glömma dig
Det är lätt som lättmjölk att
gömma dig
och försöka glömma
försöka glömma vart
[…]
Jag kom att tänka på det där häftet häromdagen och rotade fram det. Det finns en mejladress att skriva till om man gillar dikterna. Fast det är väl för sent för det? Eller? Himla fint var det i alla fall att hitta häftet den där gången för så länge sedan – och ett himla fint häfte var det också. Jag undrar hur många författaren gjorde? Kom det fler nummer? Och vem var författaren …?

Mårten Melin

Vila i frid, Marianne Eriksson

15 Apr

IMG_7578Marianne Eriksson, legendarisk barnboksförläggare och Astrid Lindgrens efterträdare som barnbokschef på Rabén & Sjögren, är död. Hon jobbade på Rabén & Sjögren fram till sin pensionering, sedan startade hon Eriksson & Lindgren tillsammans med Barbro Lindgren. Dit skickade jag 2001 mitt manus som två år senare skulle bli min debut, poesisamlingen Mera glass i däcken, illustrerad av Emma Adbåge.

Marianne svarade i ett långt handskrivet brev från sitt sommarställe:
”Som du vet talas och skrivs det om en sorts allåldersböcker som alltså ska vara bra för alla. Och ibland får man det intrycket att kritikerna tycker att det liksom inte räcker att böckerna vänder sig till bara barn. Det sämsta är att allåldersböcker inte riktigt roar några. I alla fall inte barn, åtminstone inte så länge … Själv är jag mycket inne på attvuxna ska vara så roade och engegerade att de fortsätter läsa flera gånger. Det viktigaste är ändå tror jag att en barnbok inte talar över huvet på barna. I så fall behöver man en vuxen som ”översätter” hela tiden.”

meraglassHon kommenterade manuset sida för sida, och skrev: ”Dina dikter är lite för vuxna, men de har ändå något nytt och friskt, så mycket mer … Annars hade det blivit en vanlig, snabb retur.”

Ja, till slut blev det en bok, och flera möten på förlagets kombinerade kontor och butik på Kungsholmen i Stockholm. Och middagar i samband med Bokmässan i Göteborg, med vuxenbord (Marianne, Lennart Hellsing, Barbro Lindgren m fl) och barnbord (vi yngre författare, illustratörer och redaktörer) …

Jag är tacksam för att jag hade Marianne som min första förläggare, och för att hon vågade ge ut Mera glass i däcken, trots att hon nog gissade att det inte skulle bli någon kioskvältare.

Här har Kjell Bohlund, Marianne Erikssons efterträdare på Rabén & Sjögren, skrivit en fin text.

Marianne Eriksson blev 95 år.

Så mycket känslor

14 Apr

tjejen_C1På Barnboksbloggen skriver Carola om min lättlästa bok Tjejen på skolgården från 2017:
”Trots att boken innehåller få ord ryms så mycket känslor. Här finns också mycket att prata om ifall man vill läsa boken i en klass eller grupp med barn. Det är kul att det numera skrivs och ges ut fler sådana här böcker där språket är enkelt, men där innehållet ändå är anpassat för lite äldre barn. Jag tror många kan känna igen sig i eller uppskatta denna bok. Jag fastnade för Shima och hennes nyfunna vän. Hoppas det kommer fler böcker där vi får läsa om hur deras vänskap utvecklas i takt med att de lär känna varandra.”

Ja, fler böcker om Shima och Svea blir det nog inte, men roligt att även lättlästa böcker uppmärksammas. Jag läser ofta Tjejen på skolgården på författarbesök, för den innehåller många exempel på det jag tycker är de bästa skrivtipsen:
1. Visa hur någon eller något är, istället för att skriva själva ordet.
2. Det måste hända oväntade saker för berättelsens karaktärer för att det ska bli spännande.

Dessutom fungerar Tjejen på skolgården bra som exempel på hur jag får idéer till böcker. Den här kom från en lapp som rektorn på en skola i Ystad hade satt upp i lärarrummet, om att en flicka från flyktingförläggningen en bit bort hade frågat om hon fick leka på skolgården.