Raben & Sjögren, 2016
Omslag av Emma Adbåge och Richard Gustafsson
Min andra novellsamling! Vampyrer och vampyrjägare, spöken och människor, häxor och förhäxade, lycklig och olycklig kärlek – och en och annan överraskning.
Sarah Utas skrev så här i BTJ-häftet 2016:
“Vissa av novellerna är riktigt, riktigt otäcka medan andra mer mysrysliga. — Gemensamt för flera av dem, förutom de övernaturliga inslagen, är att de också handlar om identitet, kärlek, pirr och de första trevande famntagen. Det är också i de skildringarna som Mårten Melin är som allra bäst. Han har flera gånger visat sina unga läsare att han står på deras sida och inte väjer för vuxenvärldens eventuella moraliserande, vilket torde vara åtminstone en anledning till hans stora, trogna läsekrets.”
Här är ett litet utdrag:
Måns vände sig mot mig. Och bara stirrade. Tjejen vred på sig också. Och jag vet inte vem som glodde mest, hon eller jag.
För den där tjejen var jag.
Jag säger det en gång till: Jag. Satt. Där. I. Sängen. Med. Måns.
Båda tittade på mig. Det gick några sekunder. Och långsamt, långsamt fattade jag.
Isabellas experiment hade inte misslyckats. Det hade lyckats! Hon hade skapat en kopia av mig. En exakt kopia, med nycklar till mitt rum och allt.
Ingår tillsammans med Liksom helt magiskt i samlingspocketen Helt fantastiskt.
Mårten Melin 