Lilla Piratförlaget, 2022
Illustrerad av Mattias Olsson
Tredje skräckboken som är rikt illustrerad av Mattias Olsson. Milo drar ut i skidspåren men hamnar snart på villovägar. Och vem – eller vad – är det som förföljer honom?
Nils Ahnland skrev i BTJ-häftet nr 2022:
”Olssons teckningar är väldigt fina och skickligt gjorda, och kompletterar texten på ett suggestivt sätt. Melins text är förhållandevis lätt att hänga med i. Bokens symbolik (pappan/alkoholism/monstret) ger skräcken och mystiken en ytterligare dimension. Det är en mörk historia på flera plan, om ren och skär övernaturlig skräck, men också skuld, rädsla och mod. Slutet andas trots allt försiktig optimism.”
Här är ett textutdrag:
Jag slutade staka, vände mig om i spåret.
Jag önskade nästan att jag inte hade gjort det. För det var något där.
Något jag inte alls förstod vad det var, det var som en stor svart klump som lösgjorde sig från mörkret runt omkring.
Jag stod som fastfrusen och bara stirrade.
Mårten Melin 