Arkiv | Bibliotek RSS feed for this section

En fråga får sitt svar

29 Maj

2003-2004 arbetade jag som bibliotekarie på Lunds stadsbibliotek. Jag fick då en fråga om en gammal ABC-bok som började sä här:

Apan kommer från Afrikas land. Ankan står och väntar på strand

Eftersom jag inte hade en aning om vad det var för en bok la jag ut frågan på Biblist, en e-postlista för bibliotekarier. Sedan hörde jag ingenting. Förrän nu. Förra veckan fick jag nämligen svar per mejl från Svea Andersson i Eksjö. 16 år efter att jag ställde frågan! Internet kan verkligen vara fantastiskt.

Svea skriver att hon fick denna sagobok 1943 eller 1944 av sin farbror Alfred Alexandersson, som hade en liten pappershandel i Nol utanför Göteborg. Svea var då sju, åtta år och deklamerade högt ur boken, ibland till sina storasystrars leda. Därför satte den sig i huvudet på Sveas storasyster Stina.
”Hon har ett mycket gott minne”, säger Svea.
Det vill jag lova. Stina Johansson (liksom Svea född Alexandersson), född 1930, kunde återberätta hela boken ur minnet, med Sveas hjälp. Otroligt!

Svea skriver vidare:
”Boken eller häftet fick vi under krigstiden och den bokliga mångfalden var inte särskilt stor i ett lantbrukarhem. Allt var ju ransonerat då, så glädjen var stor när jag fick ABC-boken. Men jag kunde inte läsa flytande utan Stina som var tonåring fick hjälpa mig. Jag läste ideligen och tjatade dessa verser så alla var hjärtligen trötta på mig. Men alla syskonen  kom väl ihåg ABC-boken men bara Stina kunde alla verserna. Några fick vi hjälpas åt med, men jag tror det är nästan original. Boken var ett häfte i A4-format med härliga färgglada teckningar. Tänk om jag hade haft det kvar!”

Jag har letat på internet efter boken, och enligt Libris kom det 1943 en 16-sidig bok med titeln Barnens ABC-bilderbok, skriven av en V. Pettersson. Kanske är det den.

Vem som ställde frågan till mig för 16 år sedan minns jag inte. Men texten kommer här, tack vare Svea Andersson och Stina Johansson. Och om någon som läser det här också kommer ihåg boken, eller rent av har den, mejla gärna!

Apan kommer från Afrikas land. Ankan står och väntar på strand.
Barnen kan niga fint och bocka, och vackra blommor på ängen plocka.
C är i cykel för liten och stor. Cykla kan store och lillebror.
Dockan ska sova och vara snäll, så sjunger Dora varenda kväll.
Elefanten har betar som du vet. Snabeln brukar han här som trumpet.
Fyra små flickor i rad så lång, viftar med flaggor och sjunger en sång.
God dag fru gris god dag fru gås! Hur mår fru gris? Tack bra förstås.
Häxan är just inte rar, när hon Hans och Greta tar.
Indianen grym och vild, skådar man på denna bild.
Jultomten kommer med säcken på rygg, julklappar får inte den som är stygg.
Kalle kanin är förtjust i kål, äter ibland mer än han tål.
Lilla lammet vill inte smaka lilla Lasses pepparkaka.
Månen lyser på himlen ner på Misse som sitter på muren och ler.
Näktergalen sjunga vill, högt i skyn han slår sin drill.
Ormen slingrar fram så glatt men pojken får han inte fatt.
Prins och prinsessan från pepparkaksland, rider på pepparkaksbocken ibland.
Bokstaven Q kära du, användes nästan aldrig nu.
Riddaren i randig kolt, rider på sin häst så stolt.
Sotaren sitter på skorstenens topp, tror att han nästan till solen når opp.
Trollmor tar sina ungar i svansen, när hon dem svänger runt uti dansen.
Ugglemor är gammal och klok, lär sina ungar ur A B C-bok.
Vaktparaden Tam-tara-tam, stolt och käckt här tågar fram.
X är i Axel, X är i yxa, X är också i pojkens byxa.
Yrhätta mamma ibland mig kallar, när yr och yster jag dansar och trallar.
Zebran är ett randigt djur, ränderna går aldrig ur.
Åka släde efter häst, tycker alla barn är fest.
Älvorna dansar i slöjor på ängen, när alla barnen sova i sängen.
Örat hör och Ögat ser. Åh, mamma får vi höra mer!

Dunder och brak i Huddinge

24 Apr

onstageIgår la jag ut följande text på Facebook och Instagram apropå Författarförbundets kampanj Rusta biblioteket:

LP-skivorna i snurrstället på barnavdelningen som jag satt på plats och lyssnade på (Stig Järrel berättar om spöket på Canterville, en klassiker), seriealbumen som man inte fick låna för många av (det var inte riktiga böcker!), Dunder och brak som på nåder fick stå på hyllorna (det var B. Wahlströms ju!), Elvisskivan vi hittade i källaren som vi lånade hem och spelade av (On Stage, en av hans bästa), vuxenavdelningen där jag inte riktigt visste om jag fick vara eller inte, återbesöket för några år sedan då bibliotekarien frågade: ”Är det inte du som är Mårten Melin?” Jo, det är det, och jag hade inte blivit författare om det inte vore för Huddinge huvudbibliotek där jag hängde så ofta. (Bilden lånad från bibblans webbsida.)
#världsbokdagen #rustabiblioteken
Om kampanjen: Sedan 3 mars driver Sveriges Författarförbund bibliotekskampanjen Rusta biblioteken. Sedan 1995 har mer än en fjärdedel av landets folkbibliotek och filialer försvunnit och nedläggningen fortsätter i oförminskad takt.

Finess och ett starkt barnperspektiv

16 Apr

Akta_bajset_C1På Instagram går det att hitta många boktips och recensioner. Ibland blir det lite korthugget men Barnboksfamiljen skriver utförligt och initierat. De har läst mina två senaste böcker och gett båda 4 av 5 i betyg:
”Akta bajset” kan vid en första snabb genombläddring verka vara en enfaldig bok då det enbart är titelns två ord som upprepas gång på gång. Men när du verkligen sätter dig med ett yngre barn och tar dig tid att verkligen uppleva boken – ja då upptäcker man en rolig bok som skapar samtal med barnet. Berättelsen har en sån finess och ett starkt barnperspektiv. — Utifrån ett normperspektiv så får vi möta en mångfald av människor när det kommer till exempelvis hudfärg, ålder, kroppsstorlek, bra! Barnet i boken är heller inte könat. Detta är verkligen en bok att upptäcka tillsammans med barn. Samtala, fundera och SKRATTA tillsammans! Stor tumme upp!”

spokeifara_C1”Vi har läst den nionde boken i serien ”Spöksystrar” som handlar om Nila och hennes käraste vän Maj – som också råkar vara ett spöke. Serien som ofta har ett relationellt fokus med lite lagom mysryslig spökstämning till (min mellersta är lättskrämd men gillar fortfarande Spöksystrar). — Jag högläste boken för I (6,5 år) och A (9,5 år) och bägge två ville fortsätta lyssna till slutet. A börjar dock bli lite för stor för berättelserna och var därför inte särskilt begeistrad – men ville ändå lyssna, så på något vis borde ju även han ha uppskattat berättelsen precis som lillasyster.”

IMG_7577Och så skrev jag om ett fint minne till Lunds stadsbiblioteks 50-årsjubileum. Ett jubileum som kom av sig i dessa corona-tider, men vid ett besök på bibblan hittade jag det uppsatt på en skärm. Jag baserade min text på ett blogginlägg som du hittar här. Så här lyder den uppsatta texten:

I den norska filmen Elling lägger huvudpersonen sina dikter i mataffärens pastapaket. I hemlighet, alltså. En ej namngiven reporter på tidningen Lundagård såg också den där filmen. Och sedan hände det här:
”Det trillade ut någonting ur en tidskrift för ung litteratur på biblioteket häromdagen. Omslaget på den lilla skriften ser ni här intill: ”Hej. Den här är till dej.” – Till mig, bara till mig, tänker jag? Ja, då är det väl bara att läsa.”
Artikeln i Lundagård är från 2003, och det måste väl varit Ponton som var tidskriften för ung litteratur? Det var i alla fall 2003 som även jag hittade ett exemplar av det lilla häftet – också här på stadsbibblan i Lund, fast i en bok av Per Nilsson. En sådan riktigt cool idé! Jag har kvar den lilla volymen, handgjord, klistrad och sydd, och med dikterna skrivna på maskin. Det verkar vara samma dikter i Lundagårds exemplar, och de är inte alls dumma:
Det är lätt som lättmjölk
att glömma dig
Det är lätt som lättmjölk att
gömma dig
och försöka glömma
försöka glömma vart
[…]
Jag kom att tänka på det där häftet häromdagen och rotade fram det. Det finns en mejladress att skriva till om man gillar dikterna. Fast det är väl för sent för det? Eller? Himla fint var det i alla fall att hitta häftet den där gången för så länge sedan – och ett himla fint häfte var det också. Jag undrar hur många författaren gjorde? Kom det fler nummer? Och vem var författaren …?

Mårten Melin

Trettiosjunde mest utlånade författaren

11 Okt

topp2018Varje år publicerar Författarfonden en topplista över de 200 mest utlånade författarna på Sveriges folk- och skolbibliotek. Utlånen gäller bara pappersböcker och i vissa fall ljudböcker, dock ej e-böcker.

Nu har årets lista kommit (som gäller 2018 års lån) och där ligger jag på 37:e plats! Hanna Granlund som tecknar Spöksystrar har kommit in på listan på plats 175, så visst är det tack vare spöksystrarna som jag hamnar så långt upp på listan. (Av alla mina böcker är det bara de som har fler än 7 000 lån per titel, Flickan på kyrkogården har lånats ut hela 18 591 gånger!)

Överst i en klass för sig på listan ligger Martin Widmark. Över 1 600 000 lån! Det är bara att gratulera.

Tredje plats

4 Jun

29703009_o_1Trots att Bokjuryn inte längre anordnas nationellt finns det roligt nog lokala varianter. Som i Sollentuna och Sundbyberg där biblioteken samarbetar kring ”Vår bokjury 2018”. Där knep Ett spöke sover över tredjeplatsen i 6-9-årskategorin. Roligt! Även om den boken faktiskt är från 2017 …

Plats 52

5 Okt

9789187033933_200x_kapten-kidds-skattkarta_kartonnageListan över 2017 års mest utlånade författare är här och jag ligger på plats 52. Det är inte illa, en rejäl uppgång sedan förra året och det kan jag tacka Spöksystrarna för.

Generellt ser många författare ut att ha minskade utlån utan att dala på listan, och man skulle kunna tro att utlånen på landets bibliotek går ner. Men eboksutlånen är inte med här, utan går via förlagen, och även om eböcker inte slagit igenom helt när det gäller barnböcker kan de ändå utgöra en ansenlig del av en författares utlån.

Idag sitter jag och redigerar Jolly Anne 1: Kapten Kidds skattkarta. Boken blir jättefin. Se själv! Det är så klart Johanna Kristiansson som tecknat. En tvåa planeras för 2020 …

 

Barnbokskatalogen … och Ungdomsbokskatalogen

19 Okt

bild-2016-10-14-kl-13-23-2Nu har Barn- och ungdomsbokskatalogen 2016/2017 kommit, och den är riktigt snygg. Fiffigt också att lägga barnböcker åt ena hållet och ungdomsböcker åt andra, jag skulle tro att chansen att äldre barn och ungdomar öppnar katalogen då. Sedan kan man ju alltid diskutera om nioåringar är ungdomar, men … smart gjort ändå, tycker jag. Och bra förstås att Välkommen till Skogsbingelskolan highlightas (med en presentation av bästa Per Israelson). Mina böcker Hoppa högt och Så sjukt kär (på arabiska) är också med. Och antologin Bara för dig på lågstadiet, fast den är från 2015.

skogsbingelDet enda jag har att invända är att jag saknar delar av årets höstutgivning, men de kommer kanske i nästa katalog. Årets katalog kan bli din (eller läsas på skärmen) här!

Årets bokslut

12 Sep

img_1844Nu har jag fått hem hela årets produktion: totalt blev det i år elva böcker! (Och dessutom sex översättningar, de syns längst ner i bilden.) Jag förstår ärligt talat inte själv när jag har hunnit skriva allt det här. Att det för första gången sedan 2009 saknas en fullängdsroman för mellanåldern hoppas jag är ursäktat. Nästa år kommer det en!

Det handlar ju inte bara om att jag ska skriva de här böckerna, det ska också finnas förlag som vill satsa på dem. Och tecknare som vill illustrera dem.  Så tack till Rabén & Sjögren, Nypon förlag och BonnierCarlsen: det är toppen att ge ut böcker hos er! Och till illustratörerna: tack för alla härliga samarbeten. Vilka fina böcker det blev!

Till alla skol- och barnbibliotekarier som talar så väl om böckerna och lånar ut dem: Stort tack till er också!

Rapport från Litteralund

17 Apr

bodobodoIgår var jag på Litteralund som hastigast och lyssnade på Lilla Piratförlagets Erik Titusson och Ilon Wikland. Ilon berättade att den bok som stod henne närmast av alla hennes Astrid Lindgren-samarbeten var Bröderna Lejonhjärta. Efter samtalet lyckades jag få min gamla samlingsvolym Sagorna signerad av Ilon som tyckte det var kul att se den igen.

Erik hade med sig ett tryckfärskt exemplar av Barnboksakademins Bodo Bodo Filoo och att säga att det är en fin bok räcker inte. Jag är väldigt, väldigt stolt över att vara med i den.

Julien Neel som gör de fina Lou-böckerna gästade också festivalen och Jimmy Wallin bjöd in mig för att ta en öl med honom och hans svenska förläggare Lisa Wibom. Juliens böcker är väldigt omtyckta hemma hos oss och han signerade gärna en bok till min sjuåring. Jag träffade även många av mina svenska kollegor, förlagsmänniskor, bibliotekarier … ja, till och med några scouter!

Jag lyssnade också på bibliotekarien Anna Hällgren från Skellefteå som berättade om kommunens fantastiska arbete med bilderböcker i förskolorna. Anna träffade jag första gången på en Rabén & Sjögren-middag. Lennart Hellsing satt mittemot när Anna utbrast: ”Mårten Melin! Det är du som skriver så fina dikter!” Lennart sa ingenting …

Slutligen kan jag berätta att jag nästa år ger ut min sjunde diktsamling Att vara eller inte vara. Det blir på Rabén & Sjögren vilket jag är väldigt glad för.

Ingen barnbok nuförtiden blir en klassiker

1 Dec

BBK_2014Senaste numret av Författarförbundets tidning Författaren handlar mycket om kulturredaktioner på sparlåga. Minskade resurser innebär mindre av allt. Jag undrar om inte barnboken råkat mest illa ut. För egen del verkar det ändrat sig betydligt sedan januari då Liksom helt magiskt kom ut. Den blev recenserad i både teve och de stora tidningarna. Lite mer än en kram som kom i augusti har inte recenserats en enda gång.

Lena Kjersén Edman ställde frågan på ett diskussionsforum: Finns det någon bok i årets Barnbokskatalog som kan bli en klassiker? Jag svarar nej på den frågan, och det har inte bara med kvalitet att göra. Uppmärksamhet och hajp spelar en stor roll. Och eftersom media mer eller mindre ignorerar barn- och ungdomsböcker tror jag knappt någon barnbok nuförtiden kan bli en klassiker. Hans-Eric Hellbergs Kram är till exempel kanske ingen litterär höjdare, men visst är den en klassiker?

Läslust väcks med nya böcker. Det går inte att fånga dem som inte läser med en gammal bok. Det krävs en ny bok med nytt språk, nya värderingar, skapad i en kontext som läsaren känner igen. Med så lite plats i media som nya barnböcker får är det inte konstigt alls att föräldrar och lärare inte känner till de nya titlarna. Och så sjunker läsningen.

Sveriges barn- och skolbibliotekarier är med få undantag de enda med en bred kunskap om nya barnböcker. Heja dem! Och heja Barnbokskatalogen!