En av Sveriges främsta lyriker

Omslag av Sara R Acedo

1990 köpte jag mitt första nummer av lyriktidskriften Den Blinde Argus som genast fick stor betydelse för mitt skrivande, och för min önskan att bli publicerad lyriker får jag väl också säga. Här fanns etablerade och oetablerade poeter sida vid sida i en uppkäftig men ändå snäll inramning. En av redaktörerna var Andreas Björsten, och även om Den Blinde Argus lades ner 1995, så lever den kvar på nätet. Och där, mina vänner, har Andreas Björsten recenserat min senaste diktsamling Samtidigt, inuti och skriver:

”En av Sveriges främsta lyriker är han utan tvekan, Mårten Melin. [Samtidigt, inuti] innehåller lyrik som borde slå många erkända lyriker ur brädet med sitt bara alltför sällsynta tilltal, som ni kan kalla för riktat till barn men som jag upplever som genomstark existentiell upplevelse. Identitetsproblem hos tonåringar, javisst, men känner inte vuxna igen sig? Svidande känslo- och kärlekstrubbel – skulle inte en vuxen känna igen sig, såvida han eller hon inte har stelnat helt?”

Ja, alltså, det här är väldigt stort för mig. Att bli tagen på vuxet allvar när man tituleras poet för barn, det är inte dåligt. När lovorden kommer från Den Blinde Argus, då gläds jag ordentligt.

Den Blinde Argus kom i femtio nummer. Jag saknar bara de fem första.

Kan läsas om och om igen

Omslag av Sara R Acedo

Maria Bolmehag på Biblioteksbubbel skriver så här om Samtidigt, inuti: ”Melin är mycket skicklig och träffsäker när han skriver sina dikter. De berör mycket och kan läsa om och om igen. Jag rekommenderar verkligen att läsa dikterna om igen, gärna högt också. De får en annan klang – och melodi – när de högläses. Hans diktsamlingar kan också med fördel användas som inspiration för eget skrivande.”

Fint omdöme! Jag brukar säga att det finns en inneboende kraft i poesin att uppmana till eget skrivande, och blir extra glad när jag blir bokad till skolor specifikt för att skriva dikter med eleverna.

Just nu är det dock inte diktskrivande som står i fokus härhemma, utan romanskrivande. Efter att ha skrivit första delarna i två tänkta bokserier för lågstadieläsarna (får se hur det går med det!) jobbar jag återigen på manuset om Skogsbingelskolan:

”Jag kan skjuta is”, hörde jag Cina säga.
”Skjuta is? Som Isdrottningen?”
”Mm”, sa hon. ”Precis som hon.”
Hon tittade på mig och log. Nej, det var inget varmt leende, det var jag ganska säker på.

Skiten inget annat förlag ger ut

Omslag: Eric Thunfors

Idag kom vår trevliga brevbärare med en tidig julklapp! Rysare i juletid innehåller nio kusliga julberättelser av Kerstin Lundberg Hahn, Petrus Dahlin, Mårten Sandén, Pernilla Gesén, Tobias Söderlund, David Renklint, Katarina Genar, Madeleine Bäck – och mig:

Då landade något i öppna spisen. Glöd och aska yrde omkring. Jag flämtade till.

BTJ har redan recenserat boken, och skriver: ”Vissa av novellerna är riktigt härligt spökrysiga, och det är de som fungerar bäst. —Novellerna med någon slags moralisk tanke bakom fungerar sämre. — Eftersom de utvalda författarna i samlingen (Katarina Genar, Mårten Melin med flera) är redan utgivna barn- och ungdomsförfattare vet de flesta att fånga läsaren i det första stycket vilket ger vidare läslust.”

Jag vet inte om min novell är moralisk, men spökrysig tycker jag den är! Det är första gången jag är med i en bok utgiven av B Wahlström. Hans-Eric Hellberg fick en gång frågan varför han gav ut böcker på förlaget. ”De ger ut skiten inget annat förlag ger ut”, svarade han om jag minns saken rätt. Men det är ju länge sedan …

Nu väntar jag bara på Spöksystrar Samlingsvolym: Bok 6 till 10, så har alla årets böcker kommit. Hem till mig, åtminstone. Rysare i juletid kommer 21 oktober, men går att köpa i helgen på Bokmässan i Göteborg om du är där. Eftersom ingen bett mig komma och göra något i år sitter jag hemma och skriver istället, och det är inte dumt det heller:

På kvällen när jag ligger i sängen kramar mamma om mig.
– Läs en saga nu, Dana! säger hon sedan.
– Okej, säger jag och tar upp boken.
– Du ska se att det blir spännande. Godnatt!
Mamma stänger dörren. Jag lägger ifrån mig boken och tar fram mobilen. Jag sätter den på ljudlöst och spelar spel i en halvtimme.
Sedan gäspar jag och släcker lampan.

Det är inte bara framsidan som är kuslig!

En fullträff mitt i tonårsångest

Omslag: Sara R Acedo

Det verkar skrivas mindre och mindre om barn- och ungdomsböcker, både i dagspress och i bloggar. Ibland känner jag att jag arbetar i kraftig motvind. Men så är jag ute på författarbesök och får syn på en trave av nyutgåvan av Förvandlad, och får frågor av eleverna om Isdrottningen. Då förstår jag att böckerna faktiskt blir lästa.

Men lite medial uppmärksamhet, när den väl kommer, är inte fel. Barnlitteraturen blir bättre av kritik. Shora Esmailian skrev till exempel i Sydsvenskan för ett tag sedan att vänskap mellan pojkar är ovanlig i nutida svenska barnböcker. Det ska väl gå att göra något åt. Shora har för övrigt seglat upp som en barnboksrecensent av rang de senaste åren, och jag är så glad att ”min” tidning Sydsvenskan sedan några år återigen publicerar barnboksrecensioner.

Om barnböcker i allmänhet får få recensioner står det ännu värre till med diktsamlingar för barn och unga. Åtminstone om jag ser till mina egna böcker (och så många andra diktböcker än mina finns det ju inte, haha). Därför blev jag extra glad att min senaste samling dikter Samtidigt, inuti recenserats i Skånska dagbladet. Avsnittet är inte långt, därför får ni det (nästan) i sin helhet:

”Det finns dagar när en diktsamling om utanförskap och inre mörker kan vara alltför tung att kliva in i. Det finns andra, när mörkret lägger sig som en sammetslen filt runt allt som är svårt och lyfter fram det vackra i en formulering, i en känsla hur svår den än är. Mårten Melin diktsamling för unga erbjuder den där sammetsfilten till den som behöver. En fullträff mitt i tonårsångest och sökandet efter den egna melodin i omvärldens brus.”

Det var fint skrivet tycker jag. Tack till Sofia som skickade recensionen till mig.

En brilliant historia

Omslag av Stina Hjelm

Agneta Warheim. kallar Soprummet (Läskiga huset 5) en ”brilliant historia om vampyrer i vardagsverkligheten”. Hon fortsätter: ”I denna enkla, lättlästa berättelse byggs det snabbt upp en spänning där handlingen framför allt utspelas i det mörka soprummet. — En riktigt spännande och bra bok för nybörjarläsaren med härliga bilder. Soprummet kan läsas fristående, men tillsammans skapar berättelserna i serien om det läskiga huset en helhet. Kanske ett hus som man skulle vilja flytta in i… eller inte.”

Det var verkligen en kanonrecension, Agneta ger också boken högsta betyg. Så roligt att även bilderna uppmärksammas, de är riktigt kusliga. I höst kommer Hissen, då blir det spökigt värre …

Stora, starka, härliga och svåra

Omslag: Sara R Acedo

Paula på Prickiga Paula och böckerna gillar min nya diktsamling:

”Samtidigt inuti av Mårten Melin är en av de snyggaste böckerna någonsin. Både utsida och insida. Insidan har ett skrivmaskinstypsnitt och innehåller poesi. Dikter om känslor stora, starka, härliga och svåra. Du som har mellanstadiebarn i din närhet se till så att Samtidigt inuti finns inom räckhåll [—]. Särskilt om du har någon i din närhet som behöver lite extra hjälp att sätta ord på sådant som känns.”

Riktigt roligt att läsa, och fint att också Sara R Acedos omslag uppmärksammas. Ute är också intervjun med mig om Spöksystrar som Gunilla Kindstrand gjorde under inspirationsdagen inför Läslovet. Vill du bara se mig är det kring 34-minutersstrecket, men titta på alltihopa, vetja. Magnus Nordin, Jessica Schiefauer och Johan Unenge är några av de andra medverkande. Fast bara jag sitter i strålande solsken i norra Jylland!

Den nya spökhistorien jag skrev om nyligen är antagen på Nypon och kommer i januari. Den som gillade Inte ens döden och Flickan på bryggan gillar nog den här också:

Jag tittade upp en sista gång mot klippan. För ett kort ögonblick tyckte jag att det stod någon där. Men det var nog bara inbillning, för när jag blinkat bort lite vatten från ögat såg jag ingen.
Jag simmade efter Isak. Vad tänkte han göra?

Ren och skär skräck

Fint sällskap i Lilla Piratförlagets höstkatalog.

Höstböckerna är på ingång, och en av dem har till och med fått en BTJ-recension. Nils Ahnland ger Skogens slut näst högsta betyg och skriver: ”Bokens symbolik (pappan/alkoholism/monstret) ger skräcken och mystiken en ytterligare dimension. Det är en mörk historia på flera plan, om ren och skär övernaturlig skräck, men också skuld, rädsla och mod. Slutet andas trots allt försiktig optimism.”

Förhandsexemplaren har anlänt till redaktionen och jag hoppas mina kommer snart också. För det här är en riktigt, riktigt fin bok. Den och de andra böckerna av mig och Mattias Olsson (Husets hjärta och Gravens gåta) kommer inom kort också som ljudböcker, inlästa av Kristofer Kamiyasu.

Som nedslag i ett liv

Då rullar vi igång igen! Jag har haft ett långt sommarlov i år, men jag får erkänna att jag har tjuvstartat …

Han backade. Log mot mig.
Jag kunde inte le tillbaka. För jag hade fått syn på någon bakom Isak. En kille jag kände igen.
En kille som inte kunde vara där, men var det ändå.
Harry.
Killen som dött.

Den här lilla historien tänker jag mig som tredje boken i min Death in the water-serie på Nypon, efter Inte ens döden (2021) och Flickan på bryggan (2022). Vi får hoppas att Nypon också tycker det är en bra idé.

Och apropå bra idéer har jag en sådan till nästa bok om Jina i min och Stina Hjelms bokserie Läskiga huset. Men nu är det dags att se vad som finns utanför husets väggar!

Annika Lundeberg har skrivit fint på Instagram om min diktbok Samtidigt, inuti som kom i slutet av juni:
”Hans dikter känns aldrig svåra, men är samtidigt uttrycksfulla, som nedslag i ett liv.
Små berättelser, ibland med oväntade vändningar och även jag – långt över målgruppen – kan känna igen mig eller minnas hur det var i mellanåldern – då när man inte lärt känna sitt inre så bra.”

Det gjorde mig glad att läsa! Jag hoppas inte det är det sista som sägs om boken. Apropå poesi ska jag vara med på En dag om poesi, en fortbildningsdag som Svenska Akademien anordnar den 28 oktober. Det blir också andra författarbesök, både i skolor och i mer publika sammanhang, men kanske lite lugnare än vanligt. Och det är bra, för i höst är det romanskrivande som gäller. Och då behövs tid.

”Så där”, sa Hella och lutade spadarna mot ett träd. ”Nu är det bara en sak kvar.”
”Vadå?” sa jag och undrade om hon menade att vi skulle be eller sjunga en psalm eller något.
Men det menade hon inte alls.
”Blod”, sa hon. ”Kom igen!”

Efterlängtad av många

”Äntligen har det kommit en ny del i serien Spöksystrar. Den har varit efterlängtad bland många elever som upptäckt de roliga och lite småläskiga böckerna om spöket Maj och kompisarna Nina och Oliver. Denna gång händer det grejer kan jag lova! — Det går bara att konstatera, Mårten Melin och illustratören Hanna Granlund har lyckats med sina Spöksystrar än en gång!”

Ja, så skriver Biblioteken i Vetlanda på sin hemsida, och det var ett fint omdöme! Även Carola på Barnboksbloggen gillar den tolfte delen:

”Precis som de andra böckerna i serien är även Spökljuset spännande, rolig och lagom lättläst för barn i lågstadieåldern. Det är vardagligt med en touch av övernaturligt och spökerier. Böckerna i serien Spöksystrar funkar lika bra för högläsning som att läsa själv för barn som börjat nosa lite på kapitelböcker. Hanna Granlunds svartvita illustrationer förgyller läsningen.”

Idag sitter jag på tåget upp till Stockholm för att gå på Rabén & Sjögrens sommarfest! Det ska bli kul att träffa kollegor och förlagsmänniskor, det var ett tag sedan jag gjorde det i så här stor omfattning!

Som att läsa någons dagbok

Omslag av Sara R Acedo

Första recensionen på min kommande diktsamling Samtidigt, inuti har kommit! Eva Lexell Törnblom ger boken 4 av 5 i BTJ-häftet och skriver:

”Det är lika naket som att läsa någons dagbok där funderingar kring relationer, utanförskap, vänskap, kärlek och psykisk ohälsa blandas med vardagsverklighet utan att vara det minsta pladdrigt. Slutkänslan är en acceptans i osäkerhet, stora känslor och funderingar. En sorts hopp i att våga och frivilligt vara vilse i sig själv och stå någorlunda lugn i det.”

Det var roligt att läsa! Kul också att Eva kommenterar Saras fantastiska omslag: ”Omslaget till Samtidigt inuti är kraftfullt, tveklöst och snyggt i personligt skarpa bokstäver och symboler […]”

Boken kommer på Rabén & Sjögren i slutet av juni!

Jag hade diktverkstad förra veckan med sexorna på Internationella Engelska Skolan här i Lund, och sista uppgiften var att skriva en dikt där första raden var ”kan du se mig”. Jag själv skrev så här:

kan du se mig
eller kan du inte

kan du höra mig
eller kan du inte

kan du vara med mig
eller kan du inte

kan du vara mig
för jag orkar inte mer