Skriva och spåna

Årets sista författarbesök är till ända (det som jag trodde skulle bli det sista blev framflyttat) och nu återstår en kortare skriv- och spånperiod före jul. Jag har ett mindre projekt som jag hoppas bli klar med:

Snart åkte mina ögonlock också igen, och jag sprang in i det brinnande huset.
Det brann överallt, precis som vanligt, men när jag föreställde mig Safiras skrik kom det inget.
Jag vet att det låter jättekonstigt. Det var ju en fantasi, det var bara att tänka på skriket, väl? Så skulle det komma?
Men det fungerade inte. Jag försökte öppna ögonen, men det gick inte heller! Det var som om jag drömde och inte kunde vakna.

Vi får se vart det hela tar vägen. På Instagram skriver Barnboksanalyser fint om Taket, den tredje boken i Läskiga huset-serien: ”Mårten Melin lyckas med att skriva en lättläst berättelse på bara 30 sidor, och ändå göra den till ett fullfjädrat äventyr. Det är mästerligt gjort. — Illustrationerna av Stina Hjelm lägger hela tiden till något till texten genom sitt fina bildspråk. Det här måste vara den bästa delen i serien Läskiga huset. Kort, läskigt, trovärdigt.”

Mårten levererar

Drömbibblan (Enköping bibliotek) har mycket fint att säga om Mammas lilla prins på Instagram: ”Det här är en fin, lågmäld berättelse om en pojke som drömmer och sjunger. En berättelse om utanförskap och om Elvis fattiga uppväxt med ömsom kärleksfull, ömsom stormiga hemmiljö. Och om ett rasistiskt samhälle, det uppdelade Usa. Mårten Melin har skapat en fantastisk historia som gör vuxna och säkert unga nyfikna på Elvis. Författaren skriver enkelt, vacker och berörande. Man vet att Mårten alltid levererar kvalité, oavsett vad han skriver om!”

Ja, det blev jag så klart glad att läsa! Annars har jag lämnat in tre manus till Nypon, samt en Spöksystrar till Rabén & Sjögren. Nu skriver jag på ytterligare en berättelse om spöksystrarna Maj och Nila:

Arja Grandin dansade runt lite på stället. Alla bara stirrade på henne. Förutom jag, jag tittade Maj. Eller hade gjort det, om hon varit där. Men det var hon inte!
Jag tyckte väl Arja betedde sig konstigt. Maj hade gått in i hennes kropp. Hon kunde göra sådant.
– Hon dansar jättedåligt, hörde jag Matilda viska till Rosa.
Så vinglade Arja till igen och tittade förvirrat ut över klassen.
– Jaha, sa hon. Hejdå.
– Hejdå! ropade Maj från sin plats.
Hon var tillbaka.

Hoppas boken blir en världssuccé

Mammas lilla prins har blivit recenserad i KP, och vilken recension sedan! Full pott av den nioåriga recensenten (tror jag inte jag fått sedan 2011 och Förvandlad) och det här: ”Jag hoppas att boken sprids och blir en världssuccé, eftersom jag tror att de kan få mobbare att tänka på hur de beter sig.”

I två dagar har jag nu gjort författarbesök på fina Vikenskolan i Viken, där Rune Andréasson bodde. Så på lunchen tog jag förutom ett dopp i havet en tur förbi Bamsestatyn som står utanför ortens lilla bibliotek.

Ikväll ska jag på releaseparty för Malin Stehns Ett gott nytt år. Det är Malins första bok för vuxna och det har varit roligt att följa resan. Får se om jag gör den själv någon gång …

Grattis Mårten Melin till ett litet mästerverk!

Förra veckan gjorde jag författarbesök i Torsås, utanför Kalmar. Och fick den här grymma presenten av en sjundeklassare! Tygkorgen innehåller en massa roliga gåtor, någon måste tagit reda på att jag gillar att berätta sådana … Så himla fint! Det är roligt att vara tillbaka i besökssvängen, i våras blev det ju mest författarbesök via skärm. Den här veckan är det mellanstadieelever i Viken som jag ska träffa.

Barnboksanalyser har på Instagram skrivit om Mammas lilla prins och det gjorde mig glad: ”Det här är en fantastisk bok — Det är en roman, men man förstår att författaren kan mycket om Elvis, och det är ett mycket kärleksfullt porträtt. Språkligt är boken mycket bra, den har ett fint flöde. — Grattis Mårten Melin till ett litet mästerverk!”

Förvandlad 2021

Idag kommer nyutgåvan av Förvandlad ut på Rabén & Sjögren! Lina Neidestam har gjort det nya omslaget, och min förhoppning är att även Jag är Love och Pixis bok får samma behandling 2022 respektive 2023. Utgåvan innehåller två bonusnoveller, varav en är en ny version av en serie som var med i min och Joakim Gunnarssons Välkommen till Skogsbingelskolan.

Och en ny BTJ-recension har boken också fått! Nils Ahnland ger boken fyra av fem i betyg och skriver: ”Förvandlad är en välskriven, rolig och spännande bok och mången läsare kan nog känna igen sig (möjligtvis bortsett från det där med hamnskiftet). Det hela handlar om att vara annorlunda och att lära sig trivas med det.”

2011 gjorde Emma AdBåge omslaget.

Oväntat fin läsning

Tre månader har gått sedan Mammas lilla prins kom ut och jag får väl erkänna att jag hoppat på lite mer mediabevakning.

Men, på Instagram skriver Annika Lindeberg: ”Mammas lilla prins av Mårten Melin var en oväntat fin läsning. Denna kapitelbok för mellanåldern handlar ovanligt nog om Elvis Presleys barndom, där han är en ensam, fattig, lite udda kille som drömmer om att få sjunga. Men… det fascinerande är att man behöver inte alls veta vem Elvis är, jag tror snarare att man uppskattar denna ömsinta skildring mer om man ”bara” läser den som vilken bok som helst. Boken utspelar sig en annan tid, men känslorna, osäkerheten och driften att vilja något är likadana idag.”

Och på Facebook skriver Teckomatorps bibliotek så här: ”En ny bok för barn i mellanåldern av den alltid lika eminente Mårten Melin! — Som vanligt i Melins böcker är det kärleken och utanförskapet som står i centrum. Att vara annorlunda och spränga gränser. Sätt boken i nävarna på ditt barn eller läs den högt. Jag lovar att både gammal och ung kommer att uppleva sann läsglädje!”

Fina ord om en bok som betyder mycket för mig. Så jag hoppas på ännu mer hjälp för den här boken att nå fram till sina läsare.

Flow

Nypon har tagit fram ett bokmärke med några av mina böcker. Bra att dela ut på författarbesök! (Det får plats en autograf på baksidan.) Rabén & Sjögren har också tagit fram material att sätta upp och dela ut: ett vykort med omslaget till Mammas lilla prins och en ny Spöksystraraffisch där även kommande Spökljuset är med.

Dock dröjer författarbesöken något, just nu är mina veckor vikta åt skrivandet. Igår när jag cyklade hem från havet fick jag flera idéer som kan bli historier, och på kvällen kom jag på hur novellen jag jobbar med just nu går att lösa. Jag hade kört fast lite, nämligen. Men, nu så!

Jag försökte prata med Sture på lunchen om vad som hänt, men han sa inte mycket.
”Du kom verkligen in i ett flow”, sa jag.
Han tittade på mig som om jag nyst honom rakt i ansiktet.
”Flow, vad är det?” frågade han.
”När man bara skriver och skriver utan att fundera så mycket”, förklarade jag.
”Lite så var det, som om … Äsch, jag vet inte.”
”Vadå?”
”Äh, inget.”
”Får jag läsa då?”
”Nej!” sa han snabbt. ”Det är inget bra, det är … bara konstigt.”

Nina på Biblioksbubbel kallar Mammas lilla prins ”en fin berättelse om den store ikonen Elvis Presleys barndom i segregationens söder (i USA) under 1940- och 50-talet.” Det gjorde mig glad.

Fängslande, gripande och välskriven

Åsa på biblioteket i Tranemo är en av de första som skriver om Mammas lilla prins: ”En bok som verkligen fint fångar känslan av att vara en udda fågel som ingen förstår. Men den visar också på att det faktiskt kan vara en enorm styrka att vara just annorlunda och att ha stora, stora drömmar.”

Jennie på Jennies boklista ger boken 4 av 5 i betyg och kallar den ”Fängslande, gripande & välskriven!”

Kul att se att boken börjar hitta fram i bokfloden.

Julnovellen jag skrivit om är godkänd så nu är det andra noveller som gäller, nu till min egen samling:

Bredvid skjulet fanns en sandlåda. Inte ens sådan som småbarn leker i, utan en stor, avlång låda med lock. Fylld med sand för halkiga vinterdagar.
Amy lyfte på locket.
”Här får vi ju plats båda två”, sa hon. ”Om vi tränger ihop oss.”
Hon kände på sanden i lådan.
”Rätt mjukt också. Vi behöver inga liggunderlag.”
”Men vi kan ju inte ligga här hela tiden”, sa jag. ”Då ser vi ju inget.”
”Vi spanar först, så klart. Men jag orkar inte vara uppe hela natten. Inte du heller.”
Det var sant. Vi hade provat att dygna ett par gånger, men det slutade alltid med att vi somnade. Det gick inte att beskylla Amy och mig för att vara nattugglor.

Det där kan ju aldrig sluta bra, för vad tror ni de ska spana efter, mitt i natten på kyrkogården? Inte är det ugglor i alla fall …

Alla kommer att kunna känna igen sig

Pressbild, på det verkliga omslaget har de som behöver det hjälm på huvudet. Tack vare mig som anmärkte på det …

Regnet öser ner här utanför och det passar bra, för det gör det även i novellen jag just nu skriver till ett än så länge hemligt julprojekt.

”Vi begravde honom i skogen. Med pilen i hjärtat, annars skulle han resa sig. Och nu, när pilen inte längre sitter i hans kropp, har han vaknat.”
”Det kan inte …”, började pappa, men avbröts av nya bankningar.
”Det är inte ditt fel, Anya”, sa farmor. ”Jag borde berättat. Borde berättat …”
Pappa såg på dörren, sedan på farmor. Han var helt handlingsförlamad. Och jag ville bara försvinna. Bort härifrån!
Då landade något i öppna spisen. Glöd och aska yrde omkring. Jag flämtade till.
Någon steg ut i rummet, borstade av sig dammet. Jag bara stirrade.

Ja, det blir en god jul, det! Annat gott som hänt är att antologin Vänskap: 12 berättelser för mellanstadiet fått högsta betyg i BTJ:s recension. Charlotte Nordenfelt skriver: ”Alla kommer att kunna känna igen sig i någon av berättelserna. Det är inte alltid så lätt med vänskap. De olika novellerna tar upp alla typer av vänskap som t ex fin underbar vänskap, falsk sådan och hur det kan kännas att inte ha några vänner alls.” De där tre sista exemplen passar alla fint in på min novell Ödemöllan. För övrigt den enda novellen i boken som innehåller övernaturliga element.

Boken ges ut av Rabén & Sjögren och finns redan att köpa.

Då rullar vi igång igen

Bokskåpets skyltfönster för ett par veckor sedan, fotograferat av Staffan Melin.

Dags igen för en ny arbetshöst! Jag har några roliga skrivprojekt att ta tag i medsamma, och även om jag haft en lång sommarledighet har jag ändå gjort några anteckningar här och där. Anteckningar som jag tror kan bli bra berättelser!

Det har varit väldigt lugnt kring min bok Mammas lilla prins som kom i juni … Men det har ju varit sommarlov, så vi får se nu under månaderna som kommer om det kommer några reaktioner. BTJ tyckte i alla fall om boken. Camilla Appelgren gav den en fyra och skrev ”Mammas lille prins är en rakt igenom trevlig läsupplevelse. Språket flyter på väl, trots att den utspelas under en tid som känns väldigt avlägsen så kan läsaren känna igen sig i vardagens skolgång, ung spirande kärlek och strävan efter att göra sitt bästa.”

Och så skrev Gunilla Wedding ett fint reportage om mig och boken i Skånska Dagbladet 6 juli: Under rubriken Med Elvis Presley som huvudperson säger jag: ”Jag går in i honom som liten, innan han blev den stora idolen. Men det är så klart svårt att hitta en röst som är trovärdig, boken är ju skriven i jagform också. Sedan får man väl gissa lite, men han var nog en klassisk konstnärssjäl, en betraktare.”

Sommarens andra nya bok, Kapten Blacks hemlighet, har också synts lite här och var. På bloggen Eftermiddagste skriver Emma Johansson så här: ”När vi läser sitter Lillabokslukaren och lyssnar spänt men brister ut i skratt när sjörövarna beter sig tokigt eller det är något lustigt som händer runt dem. Och när vi läst klart återberättar han berättelsen gärna för den som finns i närheten. — Bilderna är färgglada och visar sjörövarnas strapatser på ett fint och roligt sätt. De kompletterar verkligen texten fint. För allt detta vill vi ge denna bok 5 (av 5) och ser fram emot fler äventyr med sjörövargänget på skeppet Äventyret!”

Även i Norra Skåne har boken uppmärksammats, Marie Strömberg skriver: ”Äventyr och fantasi bjuds det på i denna kapitelbok, som har lagom långa kapitel och många fina bilder som underlättar för barn som vill läsa själv.”

Då ska vi se var jag har de där anteckningarna någonstans …