En ny idé

23 Mar

Jag har många författarbesök just nu, allihop från mitt lilla arbetsrum. Det som är bra är att om jag vill visa något är det ofta bara att sträcka ut handen och ta det. Till exempel det första numret av Spindelmannen från 1978. Men trots att dagarna fylls av författarbesök har jag ändå hunnit skriva lite. Jag fick faktiskt en strålande idé under ett av besöken då eleverna och jag (jag skriver alltid när eleverna gör det) skulle hitta på en superhjälte. Det här kan bli något, tror jag:

Så kom en våg, högre än alla de andra, och jag var helt säker på att vi skulle kantra. Det gjorde vi inte. Men kanske skulle nästa våg välta omkull oss. Eller nästa igen.
Jag tittade på Sana. Hon skulle inte ha en chans om hon hamnade i vattnet.
Jag hade svurit på att aldrig använda mina krafter igen. Men jag kunde inte sitta still längre. Jag måste göra något!
”Sitt ner!” ropade någon när jag reste mig, men det struntade jag i.
Jag gick fram till relingen. Såg bakåt och upptäckte att Sana tittade på mig.
Jag blinkade och log mot henne.
Sedan kastade jag mig i vattnet med huvudet före.

%d bloggare gillar detta: