Att fara med osanning

29 Sep

Jag skrev en ny presentationstext till Rabén & Sjögrens hemsida, den ser ut så här:

Mårten Melin, född 1972, är bosatt i Lund. Han har gett ut över hundra barn- och ungdomsböcker sedan debuten 2003, bland annat Spöksystrar-serien och böckerna om Skogsbingelskolan. Mårten skriver även poesi för barn och unga, senast Min längtan kvar som är hans åttonde diktsamling. Han blev nominerad till Augustpriset 2012 och är utbildad bibliotekarie.

Utmärkelser och priser:
Hans Petersonstipendiet 2008 för sin samlade produktion.
Nils Holgersson-plaketten 2011 för Som trolleri.
Årets läsfrämjare (En bok för allas vänner) 2020.
Särskild biblioteksersättning 2020.


När jag var sex år skrev min fem år äldre bror Thomas en berättelse som hette Tom och de hemliga kanonerna. Han skrev den på maskin, gjorde ett omslag och satte ihop den till en bok. Jag ville inte vara sämre och gjorde också en bok, pirathistorien Dykarmannen. Pirater tyckte jag var mycket spännande när jag var sex.

Egentligen gör jag samma sak nuförtiden. Skriver om sådant jag är intresserad av och så blir det böcker av det. Skillnaden är att jag inte behöver klistra ihop böckerna själv, och att de finns i fler än ett exemplar.

Så vad är jag intresserad av? Åh, allt möjligt. Spöken, relationer, utanförskap, människor som går sina egna vägar. Men jag är också intresserad av form. Att det går att berätta saker på olika sätt. Därför skriver jag inte bara romaner, utan även noveller, serier, bilderböcker och dikter. Vissa saker passar helt enkelt bättre att berätta om i en dikt, andra kanske i bild. Och så är det kul att variera sig, att göra något jag inte gjort förut.

Fast fakta skriver jag inte gärna, för jag tycker det är mycket roligare att hitta på. Men även om jag ljuger ska känslorna vara äkta. Och det är viktigt att det som händer i böckerna ska kännas verkligt. Annars är det ju ingen idé att fara med osanning.

Mårten Melin

%d bloggare gillar detta: