Att skriva är att stryka

3 Mar

29703009_o_1Spöksystrar 5 blev lite lång, över 21 000 tecken, jämfört med bok 4 som är strax över 10 000 tecken … Så igår och idag har jag suttit och krympt ner den. Vilket var väldigt intressant! Vad är egentligen viktigt för handlingen? Vad kan plockas bort utan vidare? Vad måste vara med för att ge stämning och atmosfär, även om det inte för själva berättelsen vidare?

Jag lyckades få ner den till 12 000 tecken, vilket jag tycker är en liten bedrift. Och jag är inte alls säker på att det blev sämre! En och annan pärla som försvann spar jag till en kommande bok. Kanske nästa? Det är dags att skriva sexan nu. Både del 5 och del 6 ska komma under 2018. Så här börjar femman:

Maj satt på kyrkomuren och dinglade med benen. När hon fick syn på mig sken hon upp.
– Hej, spöksyster! sa hon.
– Hej, spöksyster! sa jag.
Egentligen var det bara Maj som var död. Men sedan vi gnuggat våra blodiga tummar mot varandra kände jag mig lite, lite som ett spöke.

Men först ska del 3 komma, Ett spöke sover över. Nästa månad faktiskt, vilket borde betyda att de första provtrycken kan dimpa ner snart. Det är i den boken de gnuggar tummarna.

%d bloggare gillar detta: