Enkel med inte förenklad

26 Aug

Inte_vara_utan_C1BTJ fortsätter att recensera mina höstböcker. Staffan Engstrand tycker till om (och tycker om) Inte vara utan, den tredje boken om Max:

”Det är svårt att skriva lättläst, brukar författare säga. Varje ord som används blir så betydelsebärande. Mårten Melin behärskar denna konst. Här skriver han en enkel berättelse, som därför inte på något vis är förenklad. Den är reducerad på ord, men innehållet finns kvar. Här handlar det om Max, som kommer att bo ensam en vecka, medan mamma och äldre syster åker till Mallorca. Samtidigt faller det sig så att en kompis till syrran får bo hos Max denna vecka, eftersom hon just gjort slut med sin kille. Ganska snart uppstår en tätare relation Max och Danni emellan, som vilar på lite ojämlik grund; det skiljer trots allt fem år dem emellan. Mårten Melin antyder svårigheter med Dannis förra kille. Han gestaltar även fint den trevande relationen mellan Danni och Max, som ser ut att ta slut, men som kanske ändå får en fortsättning. Hon pluggar filmvetenskap, och de ser en film tillsammans. Mårten Melin berättar antydande, läsaren får själv göra sig sina bilder, vilket är ett gott betyg. Berättelsens LIX-tal ligger på nivå 14, vilket gör att lättlästnivån ligger på tre på förlagets fyragradiga skala. Den korta kärleksdikt Max skriver och ger Danni får rättmätigt även avsluta hela berättelsen.”

Inte vara utan avslutar trilogin som började med Trasig och Unga poeters sällskap. En prequeltrilogi om Max inleds i vår med boken Men jag är kär i henne.

%d bloggare gillar detta: