Prequel och sequel, jag gör både och

28 Feb

Idag tog jag en liten paus från uppföljaren till Lite mer än en kram. Istället skrev jag på en prequel till trilogin om Max (Trasig, Unga poeters sällskap, Inte vara utan). Alltså en bok som utspelar sig före de andra tre. Max går i nian och klassen är på klassresa.

Jag och Hanna sitter ner och dricker. Musiken är hög. Det går knappt att prata. Så vi tittar på dem som dansar. Jag tittar på Anja. Hon kan verkligen dansa. Plötsligt ser hon att jag tittar. Hon ler mot mig. Hanna ser nog det.
”Sitter du och glor på henne?” ropar hon.
”Vem då?” säger jag.
”Anja.”
”Gör jag väl inte.”
Jag dricker upp colan.
”Kom, så dansar vi”, säger jag.
Hanna följer med. Hon ser sur ut. Det kommer en lugn låt igen. Hon stannar till. Hon är fin där hon står. Jag vet inte om jag är kär i henne. Men hon är fin. Jag är ihop med henne. Jag blir varm i magen av att tänka så.

Ni kan få tjuvtitta lite på Kram-upföljaren också:

”Jag ska springa vidare” sa han med blicken på Tanja. ”Vi ses.”
Och så stack han. Jag visste knappt om han sagt det där sista till Tanja eller till mig. Tanja trodde att hon kunde följa med honom och skällde när kopplet hindrade henne. Vi stod och såg efter honom båda två. Varför var han ledsen? Var det något med hon den där Amanda?
Jag tittade på Tanja. Saknade hon Manne? Han hade ju varit ganska mycket med henne när vi var mindre. Hon kom ju ihåg honom helt klart, så där viftig och slickig är hon inte med så många.
Jag kan slicka bort dina tårar.
Meningen bara kom till mig, den var ju hur konstig som helst. Det lät som en rad ur en dikt. Vår svenskalärare Anneli hade pratat om poesi och vi hade skrivit lite i klassen.

Kanske var det början på en dikt. Eller så var det bara något jag ville göra. Det pirrade när jag föreställde mig det. Fast det egentligen lät helt sjukt.
När Manne inte syntes längre släppte jag Tanja. Hon sprang efter några änder som genast flög iväg i mörkret.

Det är nog bud på att boken om Max blir klar först.

Ett svar to “Prequel och sequel, jag gör både och”

Trackbacks/Pingbacks

  1. Bok nr 47 antagen | Mårten Melin - 12 mars 2014

    […] prequel till böckerna om Max (Trasig/Unga poeters sällskap/Inte vara utan) är antagen av Nypon förlag! Berättelsen utspelar […]

Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: